Idag har lyckats ta mig ut utan att få panikångest. Jag har gått/åkt runt till olika platser som jag tycker är fina, som jag vill dö på. Jag tror jag har hittat mitt ställe. Jag tror också att jag snart är redo. Det är inte bara tankar och planer i huvudet. Det ska faktiskt ske, på riktigt nu.

Problemet är väl bara att det kommer drabba fler än bara min familj och vänner. Jag har ju velat dö genom att ta en rejäl överdos med alkohol, men jag dör inte för det. Tyvärr. Det hade varit det bästa, för då drabbar det inte andra oskyldiga människor. Jag har aldrig varit egoistisk i mitt liv, någon gång måste jag få vara det. Med största sannolikhet också den dummaste gången. Förlåt. 


Så nära men ändå så långt bort

14 kommentarer

Märta

28 Dec 2013 20:32

Lilla du!
Har läst igenom dina inlägg efter att ha hittat länken på Blondinbella (som jag aldrig brukar läsa).
Jag tycker så synd om dig, att du mår så dåligt och inte orkar med livet. Men tänk ändå- att du kan se skönheten i en plats! Det betyder att du kan ha fina känslor också mitt i det svarta. Gå till en sådan plats igen och ta in det vackra utan att tänka på död. Låt skönheten nå in i ditt inre.
Så vitt jag förstår har du haft en bekymmersam uppväxt med en sjuk mamma. Oavsett hur stark man själv är inuti så blir det så klart ingen bra start i livet om ens förälder är sjuk. Skulle tro att du både älskar och hatar henne, fullt normalt.
Det gick en serie på tv för ett tag sedan som hette något i stil med "Det kommer att bli bättre", får de orden i mitt huvud nu och vill säga det till dig: Det kommer att bli bättre! Du ska ju få en plats på ett behandlingshem (eller vad det kallas) i februari? Det är januari snart och sen är vi där, inte långt kvar, ge inte upp nu! Du behöver all hjälp du kan få för att komma vidare i livet, den hjälpen får du snart.
Du är ju i en ålder som är jobbig och lätt kaotisk även för dem som "mår bra", inte konstigt att det är tungt för dig då men håll ut - DET KOMMER ATT BLI BÄTTRE!
Om det känns alldeles för jävligt så ring någon, det finns ju Jourhavande medmänniska etc om du inte orkar/kan ringa en vän. Sitt inte ensam med tunga tankar. Eller skriv, du skriver bra om viktiga saker!
Jag tror på att vi alla kom till jorden av en anledning (inte religiös), att vi någon gång ska komma att betyda mycket för någon annan och under tiden ska vi ha det så gott vi kan. Du behövs också, det finns något för dig med, du kommer inte alltid att må dåligt - du kommer också att få vara lycklig ibland. Ingen är lycklig jämt.
Lilla vän, ta hand om dig! Ta vara på dig!

Mia

28 Dec 2013 20:54

Hej tjejen! Jag jobbar på ett psyk i Sotckholm och träffar många unga som mår lika dåligt som du gör. Är själv bara 22 men har sett det mesta. Jag mår dåligt när du skriver att du ska ta livet av dig och planerar det. Vet inte hur du känner men har som sagt träffat många som gjort det men mår mycket bättre nu. Tycker att du ska vara inne på tvång och medicineras innan du ska ge upp allt. Tänk på dina stackars nära och kära! Har de någon aning om hur pass dåligt du mår? Om inte måste du berätta det så att de kan hjälpa dig. Gör inget dumt! <3

Åsa

28 Dec 2013 21:50

Kan inte förstå hur en så ung och vacker tjej kan ha en sådan stark längtan till att dö. Kan inte förstå. Jag ser mängder med människor här inne som räcker ut händer till dig, massor av händer, ändå vill du inte. Jag kan inte förstå hur din högsta önskan kan vara att hamna bland maskar och larver, att det bara blir svart. Är du inte det minsta nyfiken på vart livet kan ta dig? Är du inte det minsta nyfiken på vilken man eller kvinna du kommer att förälska dig i? Är du inte det minsta nyfiken på vad ditt drömjobb kommer att vara?
Hur kan man längta så mycket efter ingenting, för det är det du gör, längtar efter absolut ingenting, svart, slut, över.
Vad jag läst i din blogg är du besviken. Besviken på att din mamma hade ett one night. Well, vem har inte haft det?! Vem har inte provat det?
Du blev till pga av ett one night, so what!? Gör det dig mindre värd, älskas du mindre pga av det? Nej det gör du ABSOLUT inte. Tvärt om, valet fanns för din mamma att ta bort sin graviditet, men det gjorde hon inte. Hon valde att föda dig.
Och so what om din mamma inte lyckades som du önskar, so what då?! Du är fullt kapabel att skapa dig det liv du vill ha ändå. Du är inte ärrad av din mamma, du är du, en ung vacker tjej som har alla förutsättningar, men du är besviken, besviken på samhället och livet. Men vet du..du har alla chanser att få det liv du önskar och längtar efter.

Men istället vill du dö, du vill ta en överdos på en vacker plats, du vill hamna bland maskar och larver.

Vet du, du är så mycket mer värd än så, så mycket mer. Det är bara väldigt synd att du inte vill eller kan se det. Jag tror faktiskt inte att du VILL se det.

Vakna upp tjejen. Längta inte efter att dö, längta efter att ha chans att forma ditt eget liv istället oavsett vad din barndom förde med sig. Jag tror på dig, när ska du börja göra det?
Kram Åsa


Rosanna

29 Dec 2013 00:11

Tänk inte tanken att ta själv mord!! Du ska leva som de andra!

Linnea

29 Dec 2013 01:58

Hej, tycker såklart synd om dig och kan känna igen mig en hel del i det du skriver, som jag hade det förut för några år sen och ibland fortfarande. (Är 20 nu) Hör gärna av dig om du vill prata med någon och jag menar verkligen det!
Det är alltid skönt att prata med någon djupt fast anonymt om du förstår? även fast man har vänner. Kramar!

Malin Rosén

29 Dec 2013 06:54

Hej tjejen!
Läser att du mår väldigt dåligt. Det gör ont i mig att läsa och jag skulle mer än gärna hjälpa dig om du är redo för en förändring och vill leva ett mer tillfredsställande liv och bli mer trygg i dig själv. Jag har själv haft ätstörningar men är idag diplomerad coach och hjälper ungdomar som lider av psykisk ohälsa. Tveka inte för att höra av dig!

malin@senseworkout.se
www.senseworkout.se

Emelie

29 Dec 2013 18:22

Gör det inte. För 4 månader sedan förlorade jag en utav mina vänner i självmord. Vi var inlagda på samma avdelningen och hon sa flera gånger att hon egentligen inte ville dö utan bara leva annorlunda. Men hon föll för impulsen och sedan dog hon direkt. Jag kommer aldrig bli mig lik. Jag kan med egna ord säga att det kommer bli bättre, tro mig. Jag har kronisk depression sedan jag var 6 år och har det fortfarande. Har varit inlagd på slutevården i ett år (blev utskriven i september) samt bott på behandlingshem i två år. Jag vet att det går att vända sitt mående genom att tänka annorlunda, agera annorlunda och våga ta steget mot det friska. Idag, 4 månader sedan jag blev utskriven, så har jag jobb, går i skolan, är med vänner, ska flytta till egen lägenhet och klarar av att leva (dock med mediciner). Men jag är på god väg uppåt och jag hoppas att jag ingjuter lite hopp till dig nu vännen.
Kram /Emelie

Mimmi

29 Dec 2013 21:08

Hej,

Först och främst: herregud, vad du är vacker!

För det andra: Snälla, rara du. Håll ut.

I våras tog en gammal vän till mig självmord genom alkohol och tabletter. Hon var också så himla vacker och klok. Bara 21 år blev hon.

Jag vet inte vad jag ska säga mer än du aldrig kan veta vad livet tar dig. Vilka du träffar, händelser som sätter spår. Hur bäcksvart det än känns kan det vända. Håll ut, fortsätt kämpa!

Jag mådde också dåligt i 17-årsåldern. Nu är jag snart 22, inte mycket äldre, men mår mycket bättre! Har mina deppiga perioder, men de är färre och tar inte lika hårt på mig. Kan inte säga att jag verkligen, innerligt varit beredd att offra mitt liv på ångesten, men tog mig knappt ur sängen förr.

Jag hejar på dig!!!! Du fixar det här. Snälla, tro på det.

Kramar

Elin

29 Dec 2013 22:58

Usch, jag lider med dig. Om jag kunde skulle jag hjälpa dig. Jag känner igen mig i många av dina tankar. Tveka inte att kontakta mig. Kram

Wiilow [Foto Tankar Känslor]

31 Dec 2013 03:08

Blir så ledsen när du känner som du gör. Jag har varit där och i samma sits plus lite mer , men jag valde livet. Jag väljer livet även nu. Jag lovar dig att det finns hjälp att få bara du tar emot det. Inte lätt, men det finns och kommer när du minst anar det!
Snälla fina du , lev, bevisa för dig själv att du är värd att faktiskt fortsätta livet. Du är ung, du kommer må bättre! Det finns många sätt att må bättre på bara du har viljan. Kram/Wiilow

Linnea

01 Jan 2014 17:42

Har läst igenom hela din blogg och sitter här med tårar i ögonen och ett värkande hjärta... Det gör så jävla ont att veta att någon mår så himla dåligt att allt man vill är att avsluta sitt liv. Jag har inte varit med om hälften så mycket som det du har varit med om. Men jag vet hur det känns när allt känns värdelöst och allt man vill är att somna och aldrig mer vakna. Jag känner så fortfarande, nästan varje dag. Jag har skurit mig, men har inga synliga ärr, jag är ledsen varje dag, men visar det aldrig utåt utan håller det inom mig istället, jag mår dåligt men berättar det aldrig för någon. Men det gör du genom denna bloggen. Jag önskar jag var lika modig som dig och vågade skapa en blogg där jag skrev ut hur jag egentligen mår och känner. Men jag vågar inte dela med mig av mina känslor, men det vågar du och därför ser jag upp till dig. Du är stark som vågar dela med dig av dina känslor och hur du mår. Du är stark och kommer klara dig igenom denna svåra, mörka tid i ditt liv. Det kommer bli ljusare tider, och det kommer komma en dag när du faktiskt får en lång ångestfri nattssömn och när du vaknar upp kommer du inte längre vilja dö. Den dagen kommer komma. Jag lovar. Så länge du håller dig levande och orkar, så kommer den dagen komma.

Många säger att dem vill dö, men det dem egentligen vill är att bli räddade. Du vill inte dö, du vill bli räddad. Se denna kommentar som en liten, liten början på din räddningsprocsses. Håll dig levande i en dag till, en vecka till, en månad till... Gör det. Om inte för din skull, så gör det för min skull. Jag skulle inte klara av att jag vet hur dåligt någon mår och sedan tar livet av sig, och jag gjorde ingeting för att stoppa eller förhindra det. Jag har i alla fall skrivit denna kommentar för att försöka stoppa dig. Jag önskar verkligen jag kunde göra mer, för ingen förtjänar att må så dåligt som du gör.

Om det är något mer jag skulle kunna göra eller hjälpa dig med, eller om du bara vill prata så är det bara att du skickar iväg ett mail. Jag tänker på dig. STAY STRONG!

mohammedis.se

13 Jan 2014 20:00

<3

Jasmine

13 Jan 2014 20:11

Känner igen så mycket i det du skriver. För ett år sedan var jag helt hundra på att jag skulle avsluta mitt liv. Jag hade t.o.m tagit fram redskap och hängt upp rep och planerat i detalj hur jag skulle göra, men jag hann aldrig gå igenom det HELT och jag fick hjälp tillslut. Jag flyttade till ett behandlingshem för exakt ett år sedan nu IDAG och det var något som förstörde mig ännu mer, bröt kontakten med familjen och förlorade mina vänner osv.. men tillslut så insåg jag en sak, vad hände med mitt liv? Varför sitter jag här idag? Vad gör mig olycklig?
En sak som fick mig att må dåligt var min självkänsla. jag hatade mig själv och mitt utseende och jag var ful, fet och äcklig.
Så jag satte upp ett mål. det ska ändras och jag gick ner i vikt, 17 kg har jag gått ner och jag mådde genast bättre och fick mer självförtroende och gjorde att de var lättare att ta tag i det andra som besvärade mig. Detta var då något som jag behövde, det betyder inte att man ska gå ner i vikt för att bli glad...

Anyway, idag är jag gladare, självsäkrare, alla självmordstankar och allt skadebeteende är borta och jag jobbar som fotograf och driver en egen webbtidning (!!!)

Det jag vill säga är att, ge aldrig upp och var inte rädd av att ta hjälp utav någon eller några! Välj att leva för du är skapad för en anledning och livet går ut på att ta reda på vad det är och leva för det.

MASSA kramar <3

Elvira

13 Jan 2014 20:16

Lev livet färdigt. Jag vet hur det är att inte vilja göra det, men det kommer bättre dagar. Det finns människor som älskar dig.

Kommentera

Publiceras ej