"Hitta på något kul. Försök ta dig ut. Träffa nån vän." Jo! Jag försöker. Som idag. Jag träffade en vän som i princip är den enda jag "umgås" med just nu. Vi sitter inne på restaurangen och väntar på maten, ni tror inte att jag får en panikångest-attack då!? Såklart! Trots att jag tar min medicin så går det inte över, och personalen ringer ambulans. Kunde knappt andas, så jag fick syrgas. Det blev knappt något bättre av det heller, så jag fick åka med till sjukhuset. Nu är jag hemma igen, de ville dock lägga in mig på BUP men det kan dem FETGLÖMMA. Jag är så JÄVLA trött på den här skiten nu. #ursäktaminilska

6 kommentarer

Miranda

20 Dec 2013 19:41

Hej
Du behöver inte publicera den här kommentaren så alla kan se den på bloggen men jag vill bara säga att jag är här för dig. Visst, det kanske är lätt att säga tycker du, och jag känner inte dig, men jag har också varit med om skadebeteende, stress, ångest osv. (Inte i samma grad som du i och för sig) men jag förstår dig, tror jag, fast än jag inte har gått igenom det som du gör. Jag finns som stöd, om du bara vill prata av dig lite, eller kanske snacka om annat för att komma bort från allt detta, finns jag alltid. Fast än jag inte känner dig, somsagt, vill jag verkligen göra det minsta lilla jag kan för dig. Ingen ska behöva känna som du gör, fast än att du och många gör det. Alla kan känna sig onödiga i livet, otillräckliga m.m, men du har ändå ett värde. Ingen ska behöva begå självmord osv på grund av diagnoser och andra hopplösa människor som kanske förstör för en osv. DU ÄR VÄRDEFUL, vad du än har gått igenom eller hur du än mår.

Somsagt, publicera inte detta. Vill bara att du ska läsa det och kontakta mig om du känner behov av det eller bara vill. Det skulle betyda mycket för mig också. Vad du än vill skriva eller säga, eller om du inte vet vad du ska skriva men ändå vill prata med nån. Maila då. Finns alltid, lovar. Kram/miranda

Therese Sundström

20 Dec 2013 20:16

Jag har varit där och därför har jag börjat engagera mig i sådant som ger mig en mening i livet, som hälsa och framgång. Du är välkommen in. Hoppas jag kan inspirera dig lite.

Du kommer ta dig igenom det, men kämpa! Sök hjälp. Det var det bästa jag gjorde!
Kram kram kram på dig! http://theresesundstrom.blogg.se

Sara

20 Dec 2013 21:07

Du är värdefull och älskad. Gud älskar dig precis för den du är. Glöm aldrig det. Ingen ska behöva må dåligt och jag önskar att du fortsätter kämpa och får må bättre snart. Du är stark och du har ett helt liv framför dig, en oskriven bok med oändligt spännande och underbara saker som hända skall. Det här är bara ett av de mörka, svåra och sorgliga kapitlen i just din livsbok. Fortsätt kämpa, önska och sträva efter att bli frisk. En stor, varm julkram på dig. Ber för dig.

Anonym

21 Dec 2013 13:36

Varför driva en blogg när man mår så dåligt? Du är bara ute efter uppmärksamhet har jag märkt, patetisk

Elin

21 Dec 2013 17:10

Hej!
Har läst en hel del på din blogg och jag tycker att du är så fantastiskt modig. Att du delar med dig av allt detta hemska och skriver från hjärtat.
Jag vill att du ska veta att det kan bli bättre. En av mina närmsta barndomsvänner har under de senaste åren gått igenom liknande skit men efter mycket slit och arbete med psykolog och KBT har hon äntligen börjat vända på sitt liv.
Visst går det långsamt men jag ser ändå att det finns något inom henne som jag inte sett på jävligt länge. Det är svårt att sätta ord på vad det är men det är någon slags hopp eller gnista. Ett tecken på att murar börja rasa.
Jag hoppas innerligt att du lyckas jobba dig igenom detta. Kämpa! Jag tänker på dig.

Carro

22 Dec 2013 20:47

Hej har precis börjat läsa din blogg och jag tycker att du är modig som berättar din historia.
Lider med dig att du mår så dåligt!Jag själv var i en djup svacka för många år sedan jag fick en pyskos och allt var bara svart.Jag hamnade på psyket 2 gånger och det var tufft.mådde skit!!I dag har jag kommit ur den svackan men livet är tufft på andra sätt.Jag tänker på dig!

Kommentera

Publiceras ej